Montesquieu’s Maktfördelningsprincip

Det låter kanske som en gammal bok eller ett förlegat koncept, men Maktfördelningsprincipen lever än idag och förhindrar maktmissbruk även här i Sverige. Charles-Louis de Secondant Montesquieu (1689-1755) är den som färdigställde doktrinen om den tredelade maktfördelningen – men många vet än idag inte vad den innebär, eller vad den betyder för demokratin. Många kanske även känner den under titeln ”Den tredelade makten”.

Maktfördelningsprincipen

Principen är tredelad och förespråkar att de ledande makterna delas upp i tre delar så att ingen av makterna har möjlighet att utöva maktmissbruk. Konceptet går i stark demokratisk anda. De tre delarna är:

Den verkställande makten

Den verkställande makten landar oftast hos en regering eller en statschef. Denna makt är den som upprätthåller lagstiftningar, tar beslut och ”verkställer”.

Den lagstiftande makten

Men en regering kan inte lagstifta hur som helst. Men riksdagen kan. Riksdagen har även statsbudgeten i sina händer.

Den dömande makten

Rättsväsendet har den dömande makten. Men här har vi i Sverige gjort en ytterligare uppdelning. Vi har utfört ytterligare en tredelning: Rättsväsendet består av tingsrätten, hovrätten och högsta domstol. Ditt fall går alltså runt i något som liknar speeddejting, för att du ska få den rättvisa eller det straff du förtjänar.

Vad är principen till för?

Det maktfördelningsprincipen främst vill, är att stärka, upprätthålla och uppnå demokrati. Vi i Sverige har anammat doktrinen för länge sedan. Då det är så nära rättvisa vi kan komma. Vi vill förhindra maktmissbruk och den yttersta konsekvensen: diktatur.

Montesquieu influerades av John Locke och Samuel Rutherfords

Många är noga med att påpeka att den tredelade maktfördelningen inte helt är Montesquieu’s idé. Även andra filosofer och politiska teoretiker har varit och nosat på ämnet. Även om Montesquieu är den som till slut konkretiserade konceptet, så har bland annat den empiriska filosofen Locke varit i nära tankebanor. Och även den politiska teoretikern Rutherfords.

En fjärde makt?

Ja, man brukar tala om en fjärde makt. Den fjärde makten är media. Medias uppgift är att objektivt (eller i vissa fall subjektivt) granska de tre makternas agerande och genomföranden – för att ge en sanningsenlig bild till folket. För att Media överhuvudtaget ska kunna kallas för den fjärde makten, så agerar den under två av våra grundlagar:

  • Yttrandefriheten
  • Tryckfriheten

Men Media agerar även under en annan princip (utöver maktfördelningsprincipen), nämligen under offentlighetsprincipen som vi har i Sverige. Principen möjliggör att folket kan få insyn i maktens beslut och dokumentationer, så att inget fulspel kan ske. Ännu ett förebyggande knep, för att förhindra maktmissbruk.