Sedan den franska revolutionen ägde rum år 1789 har politiska ideologier och dess sympatisörer delats upp i en skala från vänster till höger. Bakgrunden till denna skala tros vara politikernas placering i Frankrikes nationalförsamling under den pågående revolutionen. Där satt nämligen de konservativa som värnade om traditioner och dylikt till höger i salen medan de mer radikalt inställda befann sig till vänster. Sedan 
dess har begrepp spridit sig och används idag över i stort sett hela världen.
Dessa skalor kan i sin tur indelas i olika grader. Är man för långt ut på skalan brukar man räknas som extremist vare sig det är till vänster eller höger. På den vänstra skalan ser de olika ideologierna ut såhär från början av skalan till längst ut:
- Vänsterskalan
-Egalitär liberalism
-Socialdemokrati
-Socialism
-Marxism
-Kommunism
På den högra motsvarande sidan ser det ut såhär:
- Högerskalan
-Icke-egalitär liberalism
-Libertarianism
-Konservatism
-Nationalism
-Fascism
- Vad är skillnaden?
Det finns ganska många skillnader men den mest grundläggande handlar om distributiv rättvisa, alltså hur samhällets resurser bör fördelas. Den vänstra sidan på skalan har den grundläggande hållningen att samhälleliga resurser ska fördelas så jämnt som möjligt och att de är orättvist fördelade som de är. Vänsterskalan diskuterar ofta klass-skillnader och tycker det är fel att vissa är rika i världen och vissa är fattiga. Denna skala är i regel emot privatiseringar i samhället och tycker att staten ska styra många företag för att förhindra kapitalism där ekonomisk profit är huvudmålet. Den högra skalan menar å sin sida att arbete ska löna sig och att det därför blir “orättvist att fördela rättvist” eftersom vissa jobbar hårdare än andra. Högerskalan lägger stor vikt vid individens strävan och rätt att jobba sig uppåt i samhället.