De flesta har nog hört talas om samhällskontraktet eller samhällsfördraget som det talas och debatteras flitigt om i både tidningar, radio, sociala medier och TV. Vad betyder detta begrepp i en politisk kontext och varför är ämnet populärt just nu?
Rättigheter och skyldigheter
Politiker pratar gärna om Sveriges riksdag och skattetryck som ett samhällskontrakt. Ytterst vilar detta resonemang på filosofiska principer som har diskuterats fram i århundraden av lärda tänkare genom historien. Det intressanta i sammanhanget är att detta synsätt påverkar strukturen och omfördelningen av resurser i samhället. Som medborgare har man både rättigheter och skyldigheter i detta samhälle.
Skyldigheterna som medborgarna har är att betala skatt på det arbete som utförs, vilket också betyder att själva idén med att lönearbeta ingår i kontraktet. Som medborgare måste man följa överenskomna regelverk och lagar och helt enkelt bidra till samhället och den gemensamma potten med pengar som finns att fördela i välfärden. Statens och politikernas skyldigheter är att se till att medborgarna får valuta för pengarna. Detta kontrakt handlar om att det ska finnas skolgång till alla barn, offentlig sjukvård och till exempel ett fungerande pensionssystem när man har fullgjort sin plikt som medborgare.
Ömsesidighet
Förhållandet mellan medborgare och stat karaktäriseras med andra ord av en ömsesidighet som måste respekteras för att själva samhällskontraktet ska kunna betraktas som fullgjort. Staten måste till exempel se till att det finns system för sjukskrivning och sociala skyddsnät som fungerar för dem som blir sjuka och inte kan arbeta. Systemet bygger på ett givande och ett tagande. Vi ger staten en betydande del av våra inkomster som den ska förvalta och i gengäld ge oss trygghet och välfärd. Det är därför viktigt att regeringen på ett ansvarsfullt sätt ser till att det finns människor i skola, sjukvård, polis- och rättsväsende samt äldrevård. Om man behöver hjälp med att hitta bemanning kan man vända sig till Placera Personal som är ett rekryteringsföretag med hög träffsäkerhet.
Kritik
Debatten innehåller sedan ett antal år tillbaka skarp kritik mot regeringen från oppositionspartierna och opinionen i allmänhet. Kommunerna är i akut behov av pengar och lovas statsbidrag till höger och vänster, men ingenting händer. Nyhetsflödena fylls med rapporter om våldsvågen som sprider sig över landet med skjutningar, mord, bränder och sprängningar.
Det har gått så långt att en hel del debattörer och politiker har börjat tala om ett samhällskontrakt som har brustit. Medborgarna får inte längre det de betalar för trots att de fullgör sin del av kontraktet. Ömsesidigheten och förtroendet är skadat. Man använder sig nu av en retorik där man ska återupprätta det trasiga samhällskontraktet genom förslag som ska öka trygghet och ge mer pengar till vård och insatser av olika slag. Samtidigt fortsätter regeringen att ta emot flyktingar från andra länder som inte ingår i samhällskontraktet och som tar del av medborgarnas rättigheter utan att vare sig vara medborgare eller kunna fullgöra skyldigheter. De får dock full tillgång till välfärden som dras med ett enormt och växande underskott. Frågan är om politikerna kommer att kunna rädda det sjunkande skeppet.